En vecka utan smärtstillande :)
Strax innan jul fick jag nog och började samla mig ork att ta tag i mitt problem på nytt, har ju ändå bråkat med eländet i snart ett år i sträck och varit riktigt nere i mellan åt. Min största vändning i min kamp kom nog när jag en morgon vaknade vid fyra tiden på morgonen och var dödstrött, känslan går inte att beskriva till någon som inte har varit med om det själv. Efter en snabb blick på klockan och med vetskapen om att jag borde kliva upp en timme senare och köra 12 mil till jobbet (jobbade på annan ort) fick mig att börja tvivla om jag verkligen orkade mer. Jag upplevde någonslags rädsla och ångest som gjorde mig rädd. Tanken som snurrade i huvudet var "Om jag åker idag så kommer jag inte hem igen", dem orden hörde jag i bakhuvudet hela dagen och fortfarande, det är läskigt att en man ens kan bl så dåligt. Skickade sms till en kollega och meddelande att jag inte var tillräckligt bra för att köra bil den dagen. Tre av de kommande fyra dagarna låg jag och sov, orkade hämta ut ett recept läkaren skrev ut men mer än så klarade jag inte av att göra. I samma veva fick jag även ordentliga fortkörningsböter vilket var den andra väckarklockan. Jag borde nog börja tänka på mig själv och inte bara andra.
Så i julas efter att jag börjar tillfriskna från en lunginflammation blev jag säker på att jag vill göra något med mitt liv, jag vill inte tillbaka till det liv jag levde för ett halv år sen. Äta värktabletter/smärtstillande på dagarna och sömnmedel på nätterna för att kunna klara av vardagen.
Så efter nyår tänkte jag testa med att ändra kost och börja träna, skaffade en crosstrainer mest pga av att inte behöva släpa sig till gymmet och kunna nära träna när jag vill. Kosten har varit ganska så lätt att hålla, det är väl gått ner lite potatis, makaroner och en och annan godis men i det stora hela. Jag har ju inte något sug efter kolhydraterna som jag har haft tidigare, den har ju minskat lika så storleken på portionerna.
Det har ju varit svårt i omgångar, tröttheten och lite ömma muskler men det kan lika gärna bero på träningen som av 'sjukdomen'.
Så i julas efter att jag börjar tillfriskna från en lunginflammation blev jag säker på att jag vill göra något med mitt liv, jag vill inte tillbaka till det liv jag levde för ett halv år sen. Äta värktabletter/smärtstillande på dagarna och sömnmedel på nätterna för att kunna klara av vardagen.
Så efter nyår tänkte jag testa med att ändra kost och börja träna, skaffade en crosstrainer mest pga av att inte behöva släpa sig till gymmet och kunna nära träna när jag vill. Kosten har varit ganska så lätt att hålla, det är väl gått ner lite potatis, makaroner och en och annan godis men i det stora hela. Jag har ju inte något sug efter kolhydraterna som jag har haft tidigare, den har ju minskat lika så storleken på portionerna.
Det har ju varit svårt i omgångar, tröttheten och lite ömma muskler men det kan lika gärna bero på träningen som av 'sjukdomen'.